Mantorp H100 1 maj 2015
Min lättklass-debut. Svåraste terrängbanan jag ridit på tävling. Tur att man har en så härlig häst! Vädret var dock mindre härligt. Konstant regn från framridningen till dressyren ända tills vi var hemma i Stockholm igen. Blöt var bara förnamnet.
Dressyren har jag redan skrivit lite om HÄR. Kort sagt en rätt bra ritt men med en jättemiss (byte i ena förvända). Jag kände ändå att jag kom till ridning på ett bättre sätt än föregående tävling och framförallt så red jag betydligt mer noggrant. Fick på flera punkter beröm för mina vägar - kul när det belönas :)
Hoppningen kändes rätt bra. Nu har vi nog hittat det optimala bettalternativet. Pelhambettet med silikontejp runt kedjan. Alldeles lagom. Det var väldigt halt på hoppbanan så det blev två ner och lite tidsfel. Två skitpet på oxrar, annars väntade Havanna in sprången bra. Speciellt nöjd är jag med sista linjen som var räcke-räcke kombination till ett plank. Typisk linje som Havanna skulle kunna dra iväg på - nu fick jag tillbaka henne jättebra mellan och hon hoppade väl över. Träningen ger resultat.
Terrängen var helt otrolig. Wow, vilken häst! Jag red fram i en gräshage (vi höll till hos bekanta precis vid banan) och gick in på framhoppningen för att ta ett par språng. Där var det lervälling så jag tog tre språng på raken och gick sedan tillbaka till gräshagen. Inte gjorde den korta framhoppningen något - Havanna seglade över alla hinder på bästa tänkbara sätt. Dessutom var hon lyhörd emellan. UNDERBART! På grund av vädret och de nedförsbackar som fanns längs banan så var vi denna gång lite långsamma. Men det gjorde ingenting alls. Så nöjd med min underbara häst, vilken terränghjärna hon har. Ingenting var svårt.
Kommentarer
Trackback
